Onsdag

Alltså den här dagen! Jag gick upp hyffsat tidigt. Skulle vara i skolan 8.30 för nationellt prov i svenska. Men jag hade glömt häftet hos mamma och batterierna i mobilen hade dött. Laddaren var ju förstås också hos mamma. Det var alltså meningen att jag och pappa skulle åka lite tidigare så jag hann hämta dem. Men vi hinner typ starta bilen och vända. Sedan började det låta som om någonting i bilen sitter löst och så skakar det tills bilen stannar. Trodde först den skulle explodera eller något. Vi vågade såklart inte åka så det såg ut som att jag skulle missa uppsatsskrivningen. Vi gick och pratade med bagaren på bageriet under oss och han tyckte vi skulle ringa våran granne Maria. Så det gjorde vi och hon är jättesnäll så det var ju klart att vi fick låna hennes bil. I all stress backade pappa in i en pelare för att göra morgonen even more minnesvärd. Hann i alla fall hem till mamma och sätta mobilen på laddning och hämta häftet, åka till skolan och köpa en macka och en latte och sedan till klassrummet. Jag tror jag kom exakt 8.30. Vilken tur liksom.

Provet var tråkigt. Bara tråkiga ämnen att välja på. Men men det gick helt okej ändå. Efter provet åkte jag till mamma och hämtade mobilen och sedan in till stan för att äta lunch. Träffade Linn på bussen och hon skulle också till stan så jag hade sällskap ända till Karlberg. Vilken tur jag hade! Kom i alla fall till pappas jobb tidigare än jag trodde så jag fick sitta och vänta där ett tag innan pappa och jag gick ner och mötte Emil. Vi gick världens längsta omväg till en nyöppnad Thairestaurang. Jag orkar inte ens förklara. Men man märker vart jag ärvt min virrighet.

Maten var som helst sjukt god och när vi ätit den gick vi till JamJam. Där köpte jag chokladglass med mjukglass på. Fatta vad gott liksom. Det fanns inget namn för den så vi kallade den för Amanda speciale. Hoppas det finns att välja nästa gång!

Sedan åkte jag till Rebecca för att hämta två jackor och en tröja och var där en stund innan jag åkte till Silverdal för att vara barnvakt åt Ville och Hugo och Isak. Alltså man märker liksom på en vecka hur mycket de växer. Ville kan nästan säga Amanda, vilket gör mig riktigt stolt. Haha.

Hemma sedan har jag inte hunnit med så mycket. Bland annat Morgonsoffan och Sverige pussas och kramas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback