It is not the years in your life that counts, but the life in your years.

Det skulle bli en lugn dag idag. Emma började kindergarden och var så excited och Reed började pre school. Både Amy och Jim hade tagit ledigt för att kunna skjutsa Reed och vinka av Emma vid skolbussen första dagen.Sedan skulle de åka i väg en stund tills det var dags att hämta Reed. Under tiden skulle jag passa Molly. Allt gick jättebra och Molly var jätteglad ända tills jag skulle ge henne mjölk. Hon var redan lite gnällig eftersom den första mjölkpåsen gått sönder så all mjölk blandats med vattnet så jag fick göra en ny. Och det tar ju ett tag att värma vatten och så ska påsen ligga där i tills mjölken blivit lite varm. Så när jag väl var klar med den blev hon jätteglad och jag lyfte ur henne ur hennes stol. Då började hon sprattla för att hon blev så glad så hon sparkade in med benen i bordet som hon har på sin barnstol. Så började hon gråta. Trodde det skulle gå över när hon fick mjöklen. Men icke. Jag provade med mjölk, vatten, leksaker, vattenkranen, pianot, gå ut, musik... ALLT! Men hon slutade inte. Till slut ringde jag Amy så de skulle komma hem. Innan de hunnit hem kom Marty över och tog Molly så jag fick gå in och ta det lugnt tills Amy och Jim kom hem. Så fort Amy kom blev allt bra igen och Molly började skratta åt allt. Jag har aldrig träffat någon som är så mammig som Molly! Det är ju läskigt när hon gråter så där mycket!

Det gick ju som tur var över! Annars idag ahr det inte hänt så mycket... har varit mest med Molly. Middagen blev kött med hemgjorda pommes. Det smakade pommes men det var typ bara potatis, salt och olja så det var nyttigt. Sedan åt jag något grönt som var schweiziskt. De tvingar mig att prova nya grönsaker varje dag och jag måste faktiskt erkänna att jag gillat allt än så länge!